Bokcirkel 3 - Tid och miljö

Denna gång fokuserade vi på att främst diskutera de olika miljöerna i boken. Hur de olika miljöbeskrivningarna påverkar berättelsen och varför författaren har valt att beskriva omgivningar och händelser på ett speciellt sätt. Vi diskuterade även tid. Var i tiden befinner vi oss i bokens handling? Framgår det tydligt?

Beskrivningarna av omgivningar och händelser kan beskrivas som väldigt ärliga och även karga. Författaren sparar inte på det obehagliga och skrämmande. Genom beskrivningen av Blackeberg och dess byggnader och områden förstår man att det vilar något obehagligt över platsen. Var Blackeberg är placerat, vilket är utanför Stockholm, stämmer överens med var det ligger geografiskt. Att orten faktiskt finns på riktigt och även befinner sig på samma plats som det gör i verkliga livet bidrar till att handlingen känns mer realistisk. Bokens verklighetsbaserade miljöer bidrar till att man lättare accepterar dess handling. Om handlingen istället hade utspelat sig i en helt fiktiv miljö hade den inte varit lika skrämmande.  

Handlingen utspelar sig under början av 1980- talet. Varje kapitel påbörjas med att man får reda på vilket datum och ofta vilken tid på dygnet man befinner sig. Det är mycket tack vare detta som man som läsare förstår var i tiden man befinner sig. Författaren ger annars inga direkta ledtrådar, som till exempel vilket mode som gäller under tiden då handlingen utspelar sig. Kanske är detta just vad författaren strävar efter, att man bara ska ha en vag uppfattning om var i tiden man befinner sig. Samma sak gäller tiden som förflyter i verket. Handlingen ska egentligen bara utspela sig under loppet av några veckor, men just det är svårt att greppa när man sitter och läser. I början av varje kapitel påminns man om hur lite tid som faktiskt passerat i handlingen. Detta är en tankeställare.

Författaren använder sig också av parallellhandlingar. Vi får följa flera olika personer och vad de får uppleva. Deras uppleversel sker ofta i samtid med någon eller flera andra karaktärers. Det är hittills bara ett fåtal gånger som man som läsare får uppleva handlingens dåtid, d.v.s. att författaren använder sig av tillbakablickar.

Blackeberg beskrivs som en ödslig lite skrämmande förort där det inte händer så mycket. Det är mörkt och ödsligt. Det är även vinter. Egentligen händer det inte särskilt mycket där om man bara ser till ytan, men under ytan förekommer där en hel del saker. Där är även något som påverkar många personer på en och samma gång. Författaren är väldigt mån om att vi som läsare ska få veta vad alla kan tänkas bli påverkade och vad de kan tänkas känna. Man skulle kanske kunna säga att författarens beskrivningar av miljö och tid och de av människorna är lite av varandras motsatser? Miljö- och tidsbeskrivningarna är inte direkt levande, men det är helt klart övriga beskrivningar, t.ex. de av personer och känslor. Detta bidrar till att man ju djupare man gräver och ju längre man läser blir mer och mer intresserad och vill veta hur allt kommer sluta. 

Cajsa Lindroth Falk - SA2H