Majoriteten av händelserna i
boken utspelar sig i eller runt omkring en förort till Stockholm, Blackeberg.
Blackeberg är ett mycket grått och dystert ställe som läsaren får en detaljerad
beskrivning av vid upprepade tillfällen i boken. Platsen är betungande vilket
är den genomgående känslan man får när man läser boken. Hela verket genomsyras
av en melankolisk känsla, både karaktärernas sinnesstämning och miljön smälter
samman.
Blackeberg och lika så de andra
platserna i boken är bestämda och existerar i verkligheten. Eftersom platserna
finns och inte ligger så långt ifrån där vi bor medför det att händelserna blir
lättare att relatera till. Boken är mycket realistisk trots allt det onaturliga
som händer vilket jag finner otroligt fascinerande att författaren kan
förmedla.
I vår grupp förekom mycket
delade uppfattningar om miljöbeskrivningarna var detaljrika eller inte. Detta
har lett till funderingar hos mig och jag har kommit fram till att min
personliga åsikt är att de är detaljerade. Däremot är händelseförloppet
författarens främsta fokus. Eftersom det händer saker hela tiden kan
författaren omöjligt beskriva varenda miljö ingående. Trots det beskrivs de
högst väsentliga platserna mycket detaljrikt och på ett sätt som verkligen ger
läsaren en tydlig bild av hur det skulle kunna se ut.
Varje kapitel startar med en tidsangivelse där anges både datum och årtal. Romanen utspelar sig år 1981 och romantiden är drygt 20 dagar. När vi i gruppen upptäckte detta blev vi ytterst förvånade då man får en helt annan känsla under läsningen. På grund av det rika händelseförloppet höll alla i gruppen med om föreställningen att romanen utspelade sig över några månader eller till och med upp mot ett år. I huvudsak presenteras händelserna i boken i kronologisk följd. Något som skulle kunna betecknas som en avvikelse är när simultana scener upprepas, men utifrån en annan karaktärs perspektiv. Detta kan skapa en viss tidsförskjutning.
Varje kapitel startar med en tidsangivelse där anges både datum och årtal. Romanen utspelar sig år 1981 och romantiden är drygt 20 dagar. När vi i gruppen upptäckte detta blev vi ytterst förvånade då man får en helt annan känsla under läsningen. På grund av det rika händelseförloppet höll alla i gruppen med om föreställningen att romanen utspelade sig över några månader eller till och med upp mot ett år. I huvudsak presenteras händelserna i boken i kronologisk följd. Något som skulle kunna betecknas som en avvikelse är när simultana scener upprepas, men utifrån en annan karaktärs perspektiv. Detta kan skapa en viss tidsförskjutning.
Jag tror de flesta svenskar har en bild av hur en Stockholmsförort ska se ut vilket på något sätt gör det lättare att som läsare relatera till boken. Det är höghus och cement, utsatt och mulet, nästan bortglömt. Dock finns det även plaster som beskrivs med en varmare känsla. Hos Oskars pappa tillexempel. De små vägarna, husen och det lilla samhället ger intrycket av att var en bra, hemtrevlig plats.
SvaraRaderaJag skulle inte säga att miljöbeskrivningarna är särskilt detaljrika. Det finns många händelser i romanen som är väldigt känslosamma och då är själva händelsen så ingående beskriven att det andra, det konkreta nästan blir oklart.
Miljöbeskrivningen har ett symboliskt sätt att fungera i romanen. När Oskar känner sig nere så är hela världen färglös och kuslig medan den är ljus och fjäderlätt när han känner sig osårbar. Omgivningen är besjälad och detta är även typiskt romantiskt.
Där håller jag inte med Ebba, när jag tänker på en Stockholmsförort tänker jag inte på ett ställe som Blackeberg som är mulet, utsatt m.m, jag tänker mer på ett ställe som är mer lyxigt än andra förorter just på grund av att det är en förort i Stockholm, huvudstaden. Men just eftersom det är i Sverige, Stockholm kan man se det framför sig, man kan tänka sig gymnastiksalen, skolan, hur förorten är uppbyggd för de flesta förorterna tänker jag mig är lika, men Blackeberg är mörkare än andra.
SvaraRaderaMiljöbeskrivningen är jag väldigt kluven i, jag håller med om det symboliska sättet Ebba förklarar men även Amy att den är detaljrik. Lindqvist skriver om de råa sidorna, mördandet, mobbningen, och andra situationer, och när han beskriver händelser som för handlingen i boken framåt, får man ofta detaljrika förklaringar på omgivningen för att bättre förstå sammanhanget, jag har en väldigt klar bild i mitt huvud om bron där Lacke dödades, det som blev Lackes bro, på ena sidan dog han, Virginia attackerades även där, och på andra sidan ligger Kinesen, liknande situationer som detta har jag en väldigt klar bild om därför känner jag att den även är detaljrik.
Är inte säker på vem av alkolisterna som mördades, har nog blandat ihop namnen.
RaderaJag håller med om att miljöbeskrivningarna är detaljrika på grund av att man får ofta får se samma platser/händelser ur olika personers perspektiv. Detta leder till att man får ett helhetsintryck av att de beskriver miljöerna detaljrikt. Precis som du säger avväger författaren på ett bra sätt vilka olika platser som är väsentliga att beskriva noggrannare än andra. Ofta väljer han att beskriva de platser noggrannare där det är viktigt att förstå varför de ser ut som de gör och vilken påverkan det kan få på vårt helhetsintryck av berättelsen.
SvaraRadera