Bokcirkel 1: Exposion (Grupp 3)

Bokomslaget ger en ledtråd till vad man kan vänta sig läsa om i boken. Man tänker på skräck när man ser omslaget. Den lilla flickan ligger naken och det finns också några små blodfläckar. På en lapp är det skrivet med skrivmaskinsstil och det är lite blodstänk på denna med. Hon ligger på gräs eller halm och ser död ut. Detta gör att man får en ruggig känsla av boken och man börjar redan tänka på saker innan man öppnat den. Vem är detta, varför ligger hon ensam och blek i gräset och varför är det blod? Man kan se det som ett skräckromantiskt omslag. Naturen och blodet gör att det känns skräckromantiskt.

När det gäller titeln så kan man se det som att Oskar blir mobbad och han behöver låta den rätte komma in i hans liv. Det kan hända att bokens titel ändrar mening genom berättelsen och att man får olika tankar om vad den kan syfta till ju längre in man kommer i boken. Man letar efter vem den ”rätte” är i boken. Titeln hänger också ihop med omslaget med detta läskiga, mystiska och romantiska.

Ajvide Lindqvist använder prologen för att skapa en grund så att man sedan kan hoppa direkt in i handlingen och detta gör att man inte blir uttråkad, man fastnar direkt. Boken är verklighetstrogen i början och tar in skräcken i en vardaglig miljö. Detta är typiskt romantiskt. I de första kapitlen så hände det jättemycket och man fastnar direkt. Man får här lära känna de olika karaktärerna oberoende av varandra. Detta gör att man inte kopplar ihop dem lika mycket utan ser dem som olika individer och olika personligheter, även när deras historier korsas.

Det händer en massa saker under tiden man lär känna karaktärerna och då fortsätter man vara intresserad och spänd. Man får ”AHA”-upplevelser när man fattar att allt hänger ihop och utspelar sig i samma tid. Man blir mer intresserad och får helt nya tankar, nya möjligheter öppnar sig för vad som kan hända. Man får bara veta karaktärernas bakgrund, känslor och lite händelser som hänt dem och sedan får man själv tänka ut hur de ser ut och få en bild av dem i huvudet då har man redan kunskap om hur de är. Detta sätt att berätta är romantiskt, att det beskrivs mycket känslor. Vissa händelser sker på en svensk skola, Oskar är rädd och mobbad. Man kan också själv skapa egna platser i huvudet: Oskars och Elis hus, skolan, skogen, stan osv. De är inte beskrivna så noga, precis som personernas utseende, men man kan då själv skapa en egen bild av hur det ser ut.

Dessa känslor sätter grunden för hur man känner sig genom hela boken. Man får en bild av en grå tråkig svensk stad som vi alla kan relatera till. Han gör det lätt för läsaren att göra en intresserad.

Naturen beskrivs som att ha en själ. Skogen och mörker, man förknippar det med kusligt. Man får en läskig bild av området de lever i. Väldigt mycket känslor som skapar känslor hos läsaren.

Det är ett allvetandeperspektiv, man får en utomstående syn på vad som händer men man får veta alla dessa känslor och frågor de ställer sig. Samma hos Frankenstein. Han fattar inte varför ingen gillar honom tänker mycket på vad det är för fel. Samma skräckromantiska drag finner vi i låt den rätte komma in då Oskar funderar över sig själv och andra.