måndag 2 december 2013

Bokcirkel 4
Hämnd. Känslan av ett ofullständigt liv. Ett evigt vintermörker. Karaktärerna vi möter i ”Låt den rätte komma in” är inga lyckliga personer. Blackeberg är en förort belagt i Stockholms skugga. Vi får känslan av att det är knapphändigt. Kanske finns där praktfulla familjebubblor i Blackeberg, men dessa är inga som vi lär känna. Huvudpersonerna har alla mer eller mindre en känsla, eller ett behov utav hämnd. Vi skulle vilja påstå att detta är huvudtemat. Tydligast utmärker detta sig hos huvudpersonen Oskar. Många år och många skoldagar fyllda av mobbning och utanförskap har satt sina spår. Ångesten över att möta mobbarna har ätit upp honom inifrån, förvandlat honom till hämndlysten. Han är arg, men samtidigt rädd för att göra något motstånd. Vi märker att hämnd känslan är någonting som växer ju mer av boken som vi avverkar. Många av personerna är till en början enbart ofullständiga, men händelser i boken väcker hämndkänslorna inom dem. Klart märker vi av detta i relationen mellan Virginia och Lacke. Två personer med ett luddigt förflutet, bägge drabbade av Blackebergs mörka skugga. Men sår kan läka, och Lacke och Virginia utvecklar en ömsesidig relation. Lyckan är kort, och när Virginia smittas och begår självmord brister hämnden ut hos Lacke. Hans enda chans till lycka, tas abrupt ifrån honom och helt plötsligt finns inget annat i hans plan än att hämnas på den som tog hans älskade ifrån livet.

Vid sidan om dessa mörka, dystra känslor kan vi urskilja motsatsen, hoppet och kärleken, underteman i berättelsen. Hoppet om att mobbningen ska sluta, hoppet om att kunna vara mänsklig, hoppet om att finna kärleken. För vi ser ju att med Elis hjälp blir Oskar modigare. Eli är trots sin mystik Oskars första riktiga vän. En vän vars uppbackning han kan lita på. Mötena med Eli blir de mest efterlängtade stunderna i Oskars liv, och denna längtan är en form av hopp. Eli i sig är en person vars mänskliga liv slutade för hundratals år sedan. Det är en sorglig historia, för en gång i tiden togs livet ur ett barn som inte fick chansen att erfara livets upp och nedgångar. Kvar av barnet Eli blev en kropp och en väldig hunger. Onaturlig och hatad. Ett monster. Livet efter döden för Eli innebär ensamhet och utanförskap. Chanserna till ett normalt liv är inga. Liksom Eli blir Oskars trygga punkt blir Oskar Elis. Det är ett bevis på att vi alla är sociala varelser som behöver en grundläggande trygghet här i livet, och att vi måste ta hand om dem som inte har en sådan.

Utanförskap är ett annat centralt undertema som finns genomgående hos alla karaktärer. Som nämnt i föregående bokdiskussioner tror vi att författaren vill spegla sin egen uppväxt i böckerna. Som barn var han mobbad, och detta ser i i huvudkaraktären Oskar. Men vi ser det även i de andra karaktärerna. Budskapet kan tolkas som att han vill upplysa omvärlden om hur det är att vara en person som lever under ett typiskt ”Blackeberg” mörker. Boken är en skräckbok, och det slutar för många av personerna inte särskilt bra, trots deras försök att försöka resa sig upp och gå vidare. Verket, som har blivit en storsäljare samt filmatiserad är ett sätt för John Ajvide Lindqvist att kontrastera sig från de mörka sluten karaktärerna möter. Bortsett från sluten för personerna är den är i sig ett bevis på att det går att ta sig ur tunneln, bara man har lite hjälp av en omvärlden.

// Elin Andersson